Nyhetsartikel
Publicerad 2025-12-08
Pepparkakan är i dag starkt förknippad med julen, doften av kryddor och traditioner i det svenska hemmet. Men dess historia sträcker sig långt tillbaka i tiden – och började faktiskt som något helt annat än ett julbak.
Ursprung i Asien och Mellanöstern
Redan för över tusen år sedan användes ingefära och andra kryddor i bakverk i Kina och Mellanöstern. Kryddorna ansågs ha både läkande och stärkande egenskaper. När handeln längs sidenvägen tog fart spreds kryddorna västerut, och därmed också recepten på kryddat bröd.
Till Europa via kloster och apotek
På medeltiden kom kryddkakorna till Europa, främst via munkar och korsfarare. I kloster och apotek bakades tunna kakor med honung och kryddor som ingefära, kanel, nejlika och anis. De sågs länge som medicin snarare än godsak – tros kunna lindra magont och till och med skydda mot sjukdomar.
Från läkekaka till festbröd
I takt med att kryddor blev mer tillgängliga under senmedeltiden började pepparkakan spridas utanför klostren. I Tyskland, särskilt i Nürnberg, utvecklades pepparkakan till konstfullt dekorerade kakor, ofta bakade i träformar med motiv av helgon, kungar och hjärtan.
Pepparkakan kommer till Sverige
I Sverige finns belägg för pepparkakor från 1400-talet. Precis som i övriga Europa användes de först i medicinskt syfte, men under 1600–1700-talen blev de alltmer ett festbak. Till slut fann de sin naturliga plats vid julen – en högtid som redan var laddad med kryddor, bak och gemenskap.
En självklar del av julen
I dag är pepparkakan en av våra mest älskade jultraditioner. Den bakas tunn och krispig, formas till figurer, hus och hjärtan och avnjuts med glögg eller mjölk. Från läkemedel till lekfull julkaka – pepparkakans resa speglar hur mat, handel och traditioner formats genom århundradena.
Och kanske stämmer ändå det gamla talesättet: den som äter pepparkakor blir snäll – eller åtminstone lite mer julstämning.